JAG ÄR FÖR ORUTINERAD FÖR ATT RÖRA PÅ MIG EN HEL DAG

Hej idag har jag jobbat drygt åtta timmar, varav 4 av de timmarna spenderats i slalombacken. Jag är därför mycket slutkörd och trött och inte så pigg och snurrig och svag och nästan limin. Det var bara det jag tänkte säga nu ska jag äta godis och försöka hålla mig vaken tills jag ska hämta syster från slalombacken. Godnatt (snart, jag taggar redan!).
 

SÅNT JAG GÖR OM DAGARNA

Godkväll!
Det är lördag, jag är hemma i vörå och snart börjar mello. Tre saker som blir väldigt bra om man kombinerar dem alltså.
I torsdags hade vi boknatt i skolan. Jag for hem från jobbet klockan fyra på eftermiddagen och kom sedan tillbaka två timmar senare med madrass och sovsäck. Barnen var så exalterade och det var så roligt att se!
Vi bäddade i gymppasalen, skrinnade, grillade korv över öppen eld och hade sagostund i små grupper innan det var läggdags. Även om natten för de flesta blev cirka 5 timmar lång var det en riktigt trevlig boknatt. När alla barnen åkt hem och vi vuxna fick lämna skolan var klockan närmare halv 10. Jag for då hem och sov.
 
Igår cafédejtade jag först med Nicolina, vilket var väldigt trevligt, och sen drog jag på mig en klänning och högklackat och halkade iväg för att se på brorsans äldstes dans. Jag och mamma satt och beundrade/bedömde klänningar, svängde med i musiken och fnissade åt de som inte kunde hålla takten eller hade konstymbyxbenet innanför strumporna.
 
När kvällen blev sen skjutsade jag iväg bror på fest och gick sedan själv och lade mig för att stiga upp igen klockan 03, sätta mig i bilen och hämta min bror. Ibland blir man untyttjad om man har en lägenhet i stan och en bil. Ibland är det din familj som utnyttjar dej.
Mamma: "han kan ju inte gå ensam genom hela stan mitt i natten, det är nog säkrast att du hämtar honom"
 
I morse (halv 2) körde vi hem till vörå. Idag har jag sett på lost med bror och far, fyllt på spolarvätska i min bil (jag såg på när pappa gjorde det), ätit asiatiskt och spelat piano. Nu börjar som sagt snart mello, jag ska äta glass och sen ska jag basta.
 
Det blev en liten onödigt detaljerad vardagsuppdatering nu, men det bjuder jag på denna afton!
Ha det fint!

MINA EGENSKAPER

Jag har ett par egenskaper som kan vara helt bra, men som ibland gör att jag inte får ett så lätt liv.
För det första är jag väldigt dålig – och då menar jag extreeemt dålig – på att säga nej. Jag tar på mig alldeles för mycket uppgifter, jobb och ansvar. Fast jag vet att jag redan har stressigt har jag liksom inte mage att säga nej om nån frågar om jag kan ta mig an något.
T.ex. före jul när jag ännu jobbade på grillen. Jag var sjuukt stressad men ändå tog jag hela tiden på mig massa extra jobbpass, både på grillen och Tallmo. Inte för att jag tyckte det var roligt eller för att jag var i behov av pengar – nej, för att jag inte ville säga nej och göra det jobbigt för min chef.
 
En till egenskap jag har som gör den första lite värre är att jag har en tendes att förstora allting, att oroa mig för allting och att få prestationsångest över i princip allt jag gör. Jag vill att allt jag gör ska bli bra och jag vill göra allt ordentligt, inget halvdaskigt arbete (även om halva min skoltid gick ut på att göra halvdaskiga arbeten).
T.ex. imorgon ska vi ha boknatt i skolan, och alla lärare ska berätta om en saga på ett lite annorlunda sätt. Man får själv välja vilken saga och på vilket sätt man berättar. Det går inte så bra för mej. Jag känner redan pressen och det känns verkligen inte som att det kommer bli bra. (Obs, vi ska prata i typ två minuter för lågstadiebarn, det är alltså en småsak och jag har redan förstorat upp det)
 
Dessa mina två egenheter gör att det ibland blir lite jobbigt. Jag lovar att om jag inte blir bättre på att säga nej och bättre på att hantera mina krav på mig själv kommer jag en vacker dag gå in i väggen. Inte nu kanske, men sen när jag är stor och har ett riktigt jobb (vilket jag juförsej nog har nu också, men jag är inte stor ännu). Det är ett faktum helt enkelt, inget man kan göra något åt. Ungefär som att jag inte kan göra något åt att jag nästan somnar varje gång jag kör bil. Det bara är så.
 
Tacka vet jag att jag dessutom är en äckligt obotlig optimist! Utan mina sanna positivism, självdistans och lättsamma syn på livet skulle jag nog inte skratta så ofta som jag gör, och jag skulle nog må ganska dåligt psykiskt OCH fysiskt. Men jag kan glatt säga att idag mår jag bra, precis som nästan alla andra dagar!
 
(egentligen är jag idag jättejätte arg för att jag har kört bil, och jag blir alltid jättejätte arg när jag kör bil för alla andra (förutom jag) kör som idioter. Aaarksfaaasgsh, jag trodde inte det fanns så mycket ilska inom mig)
 
Nu ska jag baka kokosbollar och kanske planera inför morgondagens jobb.
Hade gött!
 
En gång när jag var i afrika och hade bränt mej något så fruktanvärt, men livet var ändå gött.
(kände bara att jag ville visa denna bild)