KESIA AKA KEXET & KECHET

  Min bästa vän. I alla tider. Alla väder. Stor kärlek till dej som jag känt sen jag bara var en halvmeter lång!
Utan dej skulle livet vara tråkigt, jag skulle bo ensam och det skulle bara vara två musketörer.
Du förgyller min vardag, och jag kommer aldrig tröttna på att vara med dej, du har alltid nåt nytt att komma med.
Vi är ett komplett team. Vims och Kexet ♥
Kesia är fin. I verkligheten, kanske inte på bilderna...;)
Idag fyller mitt husdjur, denna vackra skapelse, 16 år. 1000 gånger grattis!
 

NU ÄR JAG GLAD!

Nu är jag glad. Jag vet inte varför. Kanske för att jag har fått umgås med släkten hela dan. Kanske för att jag har mysit hår idag. Kanske för att jag har på mej min favorit skjorta. Kanske för att jag lyssnar på hillsong. Kanske för att jag fick skratta med Fanny i en timme. Kanske för att jag har fått fina julklappar. Kanske för att jag blir glad när andra är glada och för att jag har läst massa bloggar där folk är glada.
 
Julen är nästan över. Idag har jag varit i jeppis hos faster och ätit julmiddag nummer 3 denna vecka.
Imorgon tänker jag hålla mej undan från allt vad släkt heter. Har måstat(?)/fått umgås med dom nu i fyra dar i rad.
Imorgon ska jag ta det lugnt. Hemma. Spela wii, bygga pussel, spela flöjt piano gitarr, sjunga(varför har jag inte gjort det på hela veckan?! Förutom O Helga Natt, men det räknas inte)
Jag ska gå med pyjamas så länge jag kan. Och sova. För inatt gick jag och sova först mitt i natten. Varför sova när man kan vara vaken? (Det går lite emot mina principer eftersom jag är ungefär bäst på jorden på att sova)
 
På fredag drar jag ner till Hangö.(normipäivä). Då blir det MidVinterVeckan för hela slanten i sex dagar framåt.
Jag ville inte. Inte sen jag anmälde mej. Men idag ville jag. Nu vill jag. Mycket!
 
Men först borde jag lära mej att sova. Finns det kurser där man lär sig hur man går och lägger sig i tid?
Isåfall borde jag fått ett presentkort till en sån kurs i julklapp.
Ja, för om jag inte sover. Då blir jag flummig, fjållig, töntig, galen, trött, fnittrig, korkad, glad, sur, hyper, död.(observera ordningsföljden) DÄRFÖR ska jag sova nu. Eller om en stund. Först ska jag ladda upp hundra webcam bilder på mej själv. För idag är en sån dag då jag skulle kunna gifta mej med webcameran (och mej själv för den delen)("Sometimes I'm so romanic. I could marry myself")(Jag vet att jag citerar fel, men jag har bara sett filmen på svenska.)(monsters inc. för er som inte viste det)
 
När jag skriver hälften av texten inom parentes, då vet man att det är dags för mej att sova. Godnatt!
Tacka Gud (eller mej) för att jag la bilderna i miniatyr och inte i full storlek.

JUL, JUL STRÅLANDE JUL

Julen är snart förbi. Jag har haft en fin julafton hos mommo och moffa med släkten. 
Fina julklappar har jag också blivit tilldelad, av een tomte med en underbrt underbar nisse(jag).
(Julafton avrundades med att drömma att man var ninja i ett höghuskvarter och måste rädda små barn från fyllhundar och mördare)
Juldagen, alltså idag, började tidigt med julotta klockan halv 9(som inte egentligen e särskillt tidigt, men med tanke på nattens bravader så...)
Resten av dagen har bestått av pusselbyggande med pappa, wii spelande med syskonen, tupplur med hillsong ur högtalarna, jullunch hos mommo och moffa med kusinerna, ringdanser ute i snön och mitt på vägen, ice age fyra med familjen och romanskrivande med musketörerna via viber.
 
Under året jul har jag kommit fram till en sak. 
Det bästa med julen, det är känslan. Och det värsta, det är ockå julkänslan.
Om man änner julkänsla, inre frid och allt detdär, då är den det bästa. Men om man inte har nån julkänsla, då är det det värsta. Man vet att man borde känna nånting speciellt, och man vet hur det ska kännas, men man känner inget. Alla andra pratar om hurudan julfeelis de har och hur härligt det är med julkänslan, och själv sitter man där och känner ingenting. Julen, i alla fall sjlva julafton, blir en plåga. Att hela tiden försöka klämma fram dendär känslan ur tomma intet. Man tänker att då vi ser på kalleanka så kommer nog känslan, eller då tomten kommer, eller om inte förr så vid karl bertil jonsson. Därför tycker jag egentligen bätre om juldagen och annandagen, för då känner man inte samma press att känna dendär speciella känslan. Först då får jag frid inom mej.
 
Imorgon ska jag till min faster i jakobstad och äta julmat för tredje gången och öppna ännu mera julklappar.
Julafton tre dagar i rad.
 
(Ikväll har jag också kommit på varför det ibland kan bli otroligt jobbigt och enärverande(?) att lyssna på då jag pratar(ingen har sagt det men jag har nog märkt). Det är för att jag älskar parenteser, om det är svårt att lägga in parenteser på ett smidigt sätt när man pratar. Kanske därför jag har en blogg, där jag kan plåga alla mina läsare. (kanske därför jag inte har så många läsare.) Justså)
Syskonen Sjöblom på julafton
Jag och kusin Esaias i dag (bilden är suddig för att han inte kunde vara still och för att han försökte ät upp min telefon)